Uri Avnery i Dagens Nyheter: Dagen då Israel förlorade sina sista vänner

Fartyget hette ”Exodus 1947”. Det lämnade Frankrike i hopp om att kunna bryta den brittiska blockad som upprättats för att hindra skepp lastade med överlevande från Förintelsen från att nå Palestinas kust. Om det tillåtits nå fram hade de illegala immigranterna gått i land och britterna hade sänt dem till interneringsläger på Cypern, som de gjort tidigare. Ingen skulle ha brytt sig om saken i mer än två dagar.

//

Men den högste ansvarige var Ernest Bevin, ledare för Labourpartiet, en arrogant, grov och maktberusad brittisk minister. Han tänkte inte låta ett gäng judar diktera vad han skulle göra. Han beslöt att lära dem en läxa inför hela världen. ”Det här är en provokation!” utropade han, och naturligtvis hade han rätt. Den främsta avsikten var att iscensätta en provokation för att fästa världens uppmärksamhet på den brittiska blockade

Det som följde är välkänt: Episoden drog ut på tiden, den ena dumheten ledde till den andra och hela världen fattade sympati för passagerarna. Men britterna gav inte efter och fick betala priset. Ett högt pris.

Många anser att ”Exodus 1947”-incidenten var vändpunkten i kampen för att skapa staten Israel. Storbritannien kollapsade under tyngden av internationella fördömanden och beslöt ge upp mandatet över Palestina. Naturligtvis fanns många andra och viktigare skäl, men ”Exodus 1947” blev strået som knäckte kamelryggen.

läs hela artikeln i DN

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s