Mera om den högerzionistiska hatkampanjen

Den tjatigaste och ständigt återkommande anklagelsen mot oss är att vi skulle vara antisemiter. Den som läser i kommentatorfältet under Mattias Gardells text i exempelvis dagens Aftonbladet blir mörkrädd, av allsköns troll som tillskriver Mattias uppfattningen att han är antisemit eftersom han tillskriver de nio dödade ickevåldsaktivisterna förra året, mänskliga egenskaper.

Rättshaveristerna tycks mena att envar som kritiserar israels politik på ockuperat område är antisemit. Ledsen mina vänner, det är en definition som är lika skurkaktig som intellektuellt ohederlig; med den definitionen är inte antisemitism längre en rasism utan hotar istället att bli en rumsren politisk doktrin, som fångar alla från  Amos Oz, Amira Hass till Joseph Goebbels och Adolf Hitler. Och det är svårt att tycka annat än att denna strävan efter antisemitismens rumsrenhet, där nazister klumpas ihop med demokrater är annat än att göra antirasister en björntjänst. Själv tycker jag nämligen att antisemitism bör få fortsätta vara en rasism.

Det är därför jag föredrar en mera vetenskaplig definition av antisemitism, inte minst för att en sådan gör samtal möjligt mellan dem som bekämpar olika slags rasism. En tänkbar definition är exempelvis den från Oxfords  Antisemitism, A Very Short Introduction, av Steven Beller:

Antisemitism is a hatred of Jews that has stretched across millennia and across continents; or it is a relatively modern political movement and ideology that arose in Central Europe in the late 19th century and achieved its evil apogee in the Holocaust; or it is the irrational, psychologically pathological version of an ethnocentric and religiocentric anti-Judaism that originated in Christianity’s conflict with its Jewish roots – and achieved its evil apogee in the Holocaust; or it is a combination of all of these. It all depends on how one defines the term.

Men det är klart med denna extremt breda definition av termen antisemitism helt missar Ship to Gaza, eftersom det vi kritiserar är den Israeliska regeringens beteende på ockuperad mark. Det står inte heller någonstans i denna text att man är antisemit, om man inte gillar nackskott mot obeväpnade turkiska aktivister. Inte heller enligt NEs definitioner är det antisemitism att vara mot morden på turkiska aktiviter, inte heller menar Nationalencycklopedien, att politisk kritik mot israels beteende på ockuperad mark är antisemitism. NE skriver

antisemitism, benämning på fientlighet mot judar och judendom som lär vara myntad av den tyske agitatorn Wilhelm Marr 1879.

Inte heller EU menar att man måste vara för dödskjutningar av obeväpnade aktivister på internationellt farvatten för att inte vara antisemit. De skriver

``Antisemitism is a certain perception of Jews, which may be expressed as hatred toward Jews. Rhetorical and physical manifestations of antisemitism are directed toward Jewish or non­Jewish individuals and/or their property, toward Jewish community institutions and religious facilities.”

Så inte heller EU menar att det är rätt att döda palestinier, eller turkiska aktivister, bara för att de är Palestinier eller obeväpnade turkiska aktivister.

Bortsett från den korkade högerzionistiska hatkampanjen, så finns det med andra ord få som menar att Israels beteende i Palestina inte får kritiseras.

Här är förövrigt de som dödades för ett år sedan, efter Aftonbladet:

Ett år sedan nio sköts ihjäl på Gaza-skeppet

 

Filmade – sköts ihjäl

Furkan Dogan, f. i New York 1991, uppväxt i Kayseri, Turkiet. Gick sista året på gymnasiet och ville studera Freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet. Avrättades med fem skott på 45 cm håll, när han filmade överfallet.

Dödad med fyra skott

Cengiz Akyüz, f. 1969 i Midyat. Dekoratör och byggnadsarbetare som gillade att simma och spela schack. Reste för att hjälpa till med återuppbygganden i Gaza. Dödades med fyra skott. Efterlämnar hustru, två döttrar och en son.

Mördad med fyra skott

Ibrahim Bilgen, f. 1949 och bosatt i Siirt. Elektriker och ingenjör som reste för att bidra till återuppbyggnaden av Gazas elförsörjningssystem. Dödades med fyra skott. Efterlämnar hustru och sex barn.

Dog i sin hustrus famn

Çetin Topçuoglu, f. 1956 och bosatt i Adana. Flerfaldig mästare i taekwondo. Tränare för turkiska landslaget i taekwondo och aktiv i sport- och fritidsverksamhet för ungdomar. Dödades med tre skott på nära håll och dog i sin hustrus famn. Efterlämnar hustru och ett barn.

Träffad av fem skott

Fahri Yaldiz, f. 1968 och bosatt i Adiyaman där han arbetade som brandman. Fahri blev tidigt föräldralös och försörjde sina mindre syskon. Ville därför ge bistånd till föräldralösa i Gaza. Avrättades med fem skott. Efterlämnar hustru och fyra barn.

Avrättad på nära håll

Cengiz Songür, f. 1962 och bosatt i Izmir. Drev en textilbutik och älskade att läsa skönlitteratur och poesi. Reste till Gaza för att arbeta med föräldralösa barn. Avrättades på nära håll. Dog med ett brev från en av hans döttrar i handen. Efterlämnar hustru och sju barn.

Efterlämnar fyra barn

Ali Haydar Bengi, f. 1970 i Diyarbakir. Litteraturvetare, översättare och pedagog som studerat vid al-Azharuniversitetet i Kairo. Arbetade för ett utbildnings- och kulturcentrum och som mobilreparatör. Efterlämnar hustru och fyra barn, varav två femåriga tvillingar.

Hjälpte sårad – dödad

Necdet Yildrum, f. 1978 i Istanbul. Utbildad apotekare som arbetade på IHH:s avdelning för medicinskt bistånd till katastrofområden. Ingick i sjukvårdsteamet på Marvi Marmara och dödades då han bar ner en sårad man. Efterlämnar hustru och en tvåårig dotter.

Fotograferade – sköts

Cevdet Kılıçlar, f. 1972. Journalist och fotograf som ansvarade för medierummet på Mavi Marmara. Tidigare utrikeskorrespondent i södra Afrika där han också varit volontär i olika biståndsprojekt. Avrättades på nära håll när han fotograferade attacken. Efterlämnar hustru och två barn.

Annonser

Zionistisk högerlobby i hatkampanj mot Ship to Gaza

Efter bara några timmar kom det inte mindre än fyra hatmejl till Ship to Gaza. De föreföll illa hopkomna, rasistiska, svepande och osakliga. Temat nu liksom under tidigare aktioner av detta slag var att insinuera en dold agenda, i Ship to Gaza; revidera historiska fakta (revensionism) samt att öppet påstå att antirasister, som pulitzerpris-vinnaren Alice Walker, själv uppväxt i de amerikanska Sydstaterna och hängiven antirasist, i själva verket är rasist. Hur dumt är inte det?

Dessutom tycks strategin vara att i en hatkampanj påstå att det är vi som driver en hatkampanj, utan att se det ironiska i det.

Eftersom våra vänner i Israel inte kan låta bli att skriva hatmejl till oss så väljer jag att en gång i veckan publicera dem: det första är signerat Derek, han visar att uppdragsgivaren, den israeliska zionistiska högern trots nya pengar inte utbildat sitt folk. Så här okunnigt och rasistiskt skriver han:

”Ship to Gaza är en humanitär hjälpaktion till befolkningen i ”världens största utomhusfängelse” i Gaza.”

– Dumheter! Att Gazaremsan är ett fängelse, beror på de omkringliggande arabländerna skapade det. De sa nämligen nej till den tvåstatslösning som FN erbjöd 1948. Arabländerna sa nej till en palestinsk stat och anföll Israel dagen efter dess utropande. Rikta er vrede mot de som skapat eländet för palestina-araberna. Det finns förresten inget palestinskt folk, det är en uppfinning av Arafat.

hans mejladress är derek.g@hotmail.com

Men rekordet i rasistisk dumhet slår Lewanu, som menar att den antirasistiska aktionen Freedom Riders och Alice Walker förde en hatkampanj mot någon, hon skriver som en kommentar till Alice Walkers video här i bloggen:

Dags för en ny hatkampanj ser jag

hennes emejladress är Lilianwera@gmail.com

apropå hat; den som slår upp ordet i SAOB (Svenska Akademins Ordbok) får resultatet : intensiv o. ihållande känsla av ovilja mot ngn l. ngt (så att man önskar ondt över l. söker skada l. fördömer föremålet för denna känsla); äv.: stor motvilja, avsky. Det beskriver nog ganska väl den israeliska högerns känslor mot oss.

Signaturen Debora, som varit smart nog att dölja sin avsändare, sållar sig till de okunniga. Eller 0ckså doppade hon först sin penna i vitriol då hon skrev:

Men ”Ship to Gaza” är väl en rasistisk och antisemitisk organisation som inte stödjer sanning och rätt för alla folk?

Jag tycker man skall stödja kulturer och religioner som och INTE är för
a. kvinnoförtryck
b. barnmisshandel
c. diktatur
d. fattigdom
e. korruption
f. gerillakrigföring
g. hedersmord

Snälla lär dig läsa innantill på vår hemsida: <http://www.shiptogaza.se/>

Mer israelisk och amerikansk rasism och idioti hittar den intresserade förövrigt här:

Arbetaren: Brinner av sanningslidelse

Gaza, mitt älskade

Gideon Levy
Karneval

Det är svårt att hysa annat än beundran för den israeliska dissident-journalisten Gideon Levy. I boken Gaza, mitt älskade (Karneval) möter oss en krönikör som aldrig verkar tvivla på att Israel kan bli en bättre plats, men också en som kommer ihåg ansiktena och namnen på de palestinier som offrat sina liv  i kampen mot Israels ockupation. I en intervju i brittiska The Independent (24 september 2010) har han sagt att den största kampen han fört är för att förmänskliga de palestinier som avhumaniserats i den israeliska pressen.

Gideon Levy är en av få journalister som aldrig tycks dagtinga med sitt samvete. Han har därför fått den tvivelaktiga äran att, enligt The Independents Johann Hari, utses till Israels mest hatade person. När Karneval nu ger ut hans krönikor, 2006–2011, i utmärkt översättning av Björn Kumm, så är det en mycket viktig bok att läsa. Kanske mest för den som inte ännu förstått vidden av Israels faktiska ockupation av Gaza.

I månad efter månad ropar Gideon Levy: Kejsaren är naken! Det är som att ropa i en öken, skriver han. Den israeliska kejsarens fiktiva plagg, myterna, singlar en efter en till marken. Den israeliska armén, IDF, som i den israeliska propagandan påstås vara ”världens mest moraliska armé,” kläs av i ögonblicksbilder från bland annat slakten i Gaza. En ökänd operation, och ett militärt nederlag (IDF nådde inga militära mål) som gavs eufemismen Operation gjutet bly. I medierna marknadsfördes den som ett krig mellan likvärdiga parter, men fördelningen  på färre än 100:1 (1434 palestinier dödades under operationen, 13 israeler varav fyra soldater av sina egna, genom så kallad friendly fire, och tre israeliska civila) avslöjade att det rörde sig om en ren massaker på en huvudsakligen civil befolkning som inte hade någonstans att fly. Eller i marinens attack mot Frihetsflottan (Ship to Gaza) i maj 2010, där nio aktivister från det vänskapligt sinnade Turkiet sköts ihjäl. Huvudsakligen genom nackskott.

Alla Knessets större partier från Arbetarpartiet till Likud, menar Levy, är i själva verket radikalt nationalistiska högerpartier eftersom de gemensamt stött landets expansionistiska politik i allmänhet och Israels ockupation av Gaza i synnerhet.

Benjamin Netanyahu själv vill gärna framstå som en visionär statsman. Hans huvudsakligen negativa profetior visar sig ofta gå i (själv)uppfyllelse. Israel har själva sett till att hela världen är emot dem; att deras existens är hotad; en fiende lurar i varje gränd etcetera.

Men Gideon Levy ingår gärna även i kulturell polemik, som då han avslöjar filmerna Waltz with Bashir och Beaufort som de bedrägliga propagandaverk de är. Eller då han läser lusen av det franska intellektuella stolpskottet och posören Bernard-Henri Lévy, som förklarat sig lojal med den israeliska ockupationspolitiken.

Krönikorna i Gaza, mitt älskade är alla välskrivna, välbehövliga och brinner av sanningslidelse. Samtidigt är de tunga att läsa. Trots många variationer, kan läsaren ibland få för sig att det är samma krönika hela boken igenom. Översättningen håller väl. Den enda invändningen är att termen separationsstängsel används konsekvent. Just den termen problematiserade Gideon Levy i artikeln ”Apartheid Wall” (Z-Net, maj 2003). Han skriver där att det stängsel som israeler upplever som ett ideal, är för palestinier ett existensiellt hot, en apartheidmur. För den som själv haft det mycket tvivelaktiga nöjet att på plats studera byggnadsverket i fråga, måste gå med på att de åtta meter höga betongblocken som staplats bredvid varandra, med inskjutna bevakningstorn och maskingevär, utgör en mur på samma vis som det byggnadsverk som skar sönder Berlin under efterkrigstiden, även det var en mur.

Från Arbetaren/Zenit

Breaking News: Fest för Gaza på kulturmejeriet pågår nu

Ship to gaza anordnar just nu en stödfest för att uppmärksamma och stödja Ship to Gaza och Palestinas befolkning. Ship to Gaza är en humanitär biståndsaktion till befolkningen i ”världens största utomhusfängelse”  Gaza. Israels belägring av Gaza har pågått i snart fyra år, trots protester från omvärlden. Den instängda befolkningen är i akut brist på medicin, sjukvårdsmaterial och byggnadsmaterial. Vi kan som medmänniskor inte stillatigande se på den nöd som blockaden orsakar för Gazas befolkning.

Kom till Mejeriet klockan 18! En helkväll med mängder av artister, film och information om Ship to Gaza. Victoria Strand, som var med på förra årets fartygskonvoj som läkare, berättar om vad som hände och vad som kommer att hända i år när en ny konvoj seglar. Du får höra palestinsk musik, Kletzmermusik, jazz, visprogg och skådespeleri. Det är Ship to Gaza-gruppen i Lund som anordnar arrangemanget med stöd av många andra organisationer i Lund.

Bloggen Ship to Gaza Malmö öppnar igen

Nu närmar sig nästa segeltur till Gaza i rask takt. Därför öppnar jag åter denna blogg.

Bloggens syfte är att publicera säkerhetspolitiska analyser, artiklar och information om situationen  i och omkring Gaza, och vår resa till Gaza. Därigenom hoppas jag att bloggen kan få en instrumentell betydelse för projektet att undsätta staden och området Gaza, samt i arbetet med opionsbildning. Jag som gör bloggen är konfliktvetare och underrättelseanalytiker, och detta är mitt sätt att rent faktiskt bidra till att aktionen blir lyckad.

Det innebär att bloggen inte kommer att vara en propagandakanal. Det arbetet finns det andra som gör. Inte heller kommer bloggen att vara officiell hemsida för Ship to Gaza, en sådan finns redan.

Den som har synpunkter på bloggen bör vända sig direkt till den, därför att bloggen är ett oberoende media. Vill man avlägsna en bloggpost så får man argumentera för att bloggposten inte på något sätt är relevant för Gazas säkerhetspolitik.

Vad gäller den Israeliska lobbyn, svenskspråkiga israeler med uppdrag från IDF och andra som på olika sätt för regimens talan, så börjar jag med att påpeka:

Vi diskuterar inte om Ni har rätt eller inte. Det faktum att vi sänder skepp mot Gaza, som Ni tenderar kapa, innebär att vi anser att Vi har rätt och Ni fel.