Så beskylls vi då åter för antisemitism . Det blir nog den femtioelfte gången, som lobbyn och rättshaveristerna försöker den här metoden. Det lyckades inte första gången, det lyckas inte nu och det kommer inte att lyckas i framtiden. Främst av den orsaken att det helt enkelt är lögn, inte sant och förbannad dikt. Men det är klart, kanske våra motståndare tror; att det är sant som någon har sagt (vem det nu var?): Om en lögn upprepas tillräckligt många gånger blir den en sanning (från Wikipedia)
Alltså, går det inte med lögner och förtal, ljug då och förtala lite till, tycks våra motståndare anse.
Jag vill nog svara påståendet med ett citat från Abe Lincoln eller kanske PT Barnum(det är omstritt, vem av dem): You can fool some of the people all of the time, and all of the people some of the time, but you can not fool all of the people all of the time (från Wikiquote).
Leman gör som andra som tillhör lobbyn, då de vet att de har fel (därmed inte sagt att Leman tillhör lobbyn, jag känner honom inte och har därför ingen uppfattning om saken. Här är jag ute efter hans argumenationsstil, inte honom personligen), de ifrågasätter källor med lösa påståenden, utan att påstå att källorna har fel i sak. Videon i botten av detta inlägg kritiseras alltså inte på grund av innehållet i sak, så vi kan lungt konstatera att innehållet är autentiskt. Vilken källan är? Är därför inte relevant.
Nytt: Lite senare svarar Jonathan Leman på sin blogg med billiga retoriska ”Guilt by association-trick.” Han skriver att vi länkar till hatfyllda sidor. Okej det håller jag med om, har ju ofta länkat till Jerusalem Post, y-net och till diverse IDF-material. Exempelvis bakade jag in denna hatfyllda video utan att Leman protesterade. Det gör ju inte bloggen till sionistisk, eller hatfylld.
Dessutom har jag ännu oftare länkat till min israeliska favorit-sajt Haaretz, men det gör ju inte bloggen liberalt israelisk. Dessutom har jag länkat till Palestine Think Tank, till Sveriges radio, SvT, SvD, CNN, You Tube, al Jazeera och Aftonbladet men det betyder ju inte att vi nödvändigtvis sympatiserar med allt det material de publicerar. I regel förekommer rätt många hänvisningar i våra bloggposter som ofta förfäktar var för sig olika ståndpunkter, som kan vägas av skribenter och uppmärksamma läsare.
Guilt by association – i detta fall, den som inte gillar israels sjöröveri är antisemit och sympatiserar med fan själv är ett mycket vanligt lobbytrick. Men Leman kan vara mycket lugn för att vi liksom honom tar avstånd från antisemitism och annan högerextremism, liksom från sajten pophöger som i själva verket saluför popfascism och förklädd antisemitism: Det vill säga att vi tar avstånd från idioter som fortfarande tror på konspirationsteorier som Sions vises protokoll, och från sådana som i Knesset som försvarar mord på ickevåldsaktivister, dekorerar mördarna och kallar dem och i likhet med Benjamin Netanyahu för hjältemodiga
Ännu nyare: Till den högerextremistiska sionistiska lobbyns debattmetoder hör förövrigt många av de tekniker de använt sig av mot denna blogg. Till exempel att de försöker framställa konflikten mellan oss och dem, som om vi båda i själva verket stod på samma sida. Det gör vi inte. Vi söker inte bara fred i största allmänhet. Vi söker en rättvis fred. Några av oss menar att denna fred bara kan uppnås om Palestina/Israel blir en gemensam sekulär stat. Andra menar att Palestina bör bli en stat inom 1967-års gränser. I motsats till sionisterna menar vi dock att en fred inte är möjlig genom att Israel utplånar Palestina. Det kommer för det första inte att ske. För det andra skulle en sådan fred vara orättvis och förkastlig. Vi står alltså INTE på samma sida.
Ett exempel på lobbyns dåliga debattmetoder, och kränkande insinuanta stil gav nyligen avsändaren A-K Roth i följande text som också hittas i komentatorfältet till denna artikel: ”tal om förtal, propagandaoffensiv, och israelvänner får bara ditt inlägg att se defensivt ut, att undvika sakfrågorna. Ship to Gaza blir ifrågasatt av många olika anledningar. Betrakta inte individer som ifrågasätter StG med sån misstänksamhet.Det som saknas är ett rakt erkännande att ja, Ship to Gaza har haft mycket mörka sidor i finansiering, deltagande och agerande. Jag tycker det är pinsamt och skamligt att gå med i ett politiskt företag med folkhatande och våldsamma medspelare och att ta sida med de ledande förtryckarna i Gaza. När blev du varse om de mörka sidorna och hur reagerade du då? Med bestörtning eller avståndstagande?”
Mitt svar var följande:
”Hej Roth, som du säkert redan förstått är jag mer än lite trött på ”israelvännernas” olika spinn. Du gör nog fel i att se det som defensivt. Apostroferna kring israelvänner markerar att jag inte anser dem vara några riktiga israelvänner. Jag tror inte att blockaden av Gaza gynnar Israel i längden, och ”israelvännernas” försök att utmåla oss som antisemiter klingar bara falskt, då det oftast ser ut som om man menar att alla och envar som inte stödjer en expansionistisk högerextrem politik, är antisemiter.
Följer man den logiken så har man definierat åtskilliga vänner till Israel, till fiender därför att de inte gillar Netanyahus politik i Gaza och Västbanken, alla checkpoints, muren, godtyckliga arresteringar, lönnmord, mordet på ickevåldsaktivsten Rachel Corrie, morden på nio turkiska ickevåldsaktivister, åtskilliga journalister, åtskilliga överfall mot Gaza varav man under det senaste för två år sedan mördade 1199 ickestridande palestinier (enligt FN och Röda korset som talar om sammanlagt 1434 dödade palestinier, varav endast 235 var stridande). Bland de döda palestinierna fanns det 288 barn. Dessutom sårades drygt 5000 av Gazas invånare varav drygt 1600 barn. På israelisk sida hade 13 dödats ( nästan alla genom så kallad friendly fire, det vill säga IDF sköt ihjäl sina egna), tio soldater och tre civila, då striderna upphörde den 18 januari i förra året.
Det fanns mängder av rapporter om krigsbrott från viktiga frivilligorganisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, och från den israeliska krigsveteranorganisationen Breaking the Silence; de talar samstämmigt om bland annat användningen av vit fosfor mot civila; ”skjut först” -strategin som innebar att soldaterna hade order att betrakta alla invånare, civila såväl som militära, som fiender; användningen av mänskliga sköldar; bombade sjukhus, skolor och FN-byggnader.
Under de två veckorna slakten pågick så förstörde den israeliska armén (IDF) över 3 000 hem och nära 20 000 hus skadades. F-16 stridsplanen, attackhelikoptrarna och stridsvagnarna lämnade hela kvarter i grushögar och Gazas redan svåra ekonomiska situation i ruiner.
Det enda vi i övrigt behöver erkänna är att vi tillsammans med Ship to Gaza Grekland köpte, utrustade, lastade och seglade skeppet Sofia som uppbringades och kapades av Israeliska kommandosoldater i maj. Vi liksom våra motparter i Grekland är demokratiska folkrörelser vars syfte är att undsätta en belägrad stad, sönderbombat med begränsad tillgång till det mesta, enligt FN och Röda korset till el, sjukvård, vatten etc. De som förhindrar tillförseln av detta är framförallt IDF och Israels regering.
Med dessa siffror i bakhuvudet blir din insinuation att Hamas skulle vara den största fienden till palestinierna skrattretande, och får ditt inlägg att verka som om du läst tidningen upp och ned. Hamas är inte ens Israels största fiende, även om ni försöker slå i folk att det skulle vara fallet(det är bara att räkna: hur många israeliska civila får stryka med årligen i raketattacker? svar: 2009 dog fyra israeler i Hamas raketattacker och 286 sårades enligt konservativa GlobalSecurity.org – Fråga: Hur många palestinska liv kostar den israeliska blockaden och de militära överfallen på Gaza årligen? Har inte hela svaret nu, men jag är säker på att du kan räkna bättre än mig men bara det faktum att 97 palestinier skjutits ihjäl för att de odlat grönsaker eller samlat sten. Eller att ett drygt dussin dödats för att ha fiskat i Gazas territorialvatten bara i år ger en fingervisning. Hur många israeler dödar andra israeler? År 2008 begicks 171 mord av israeler på andra israeler och 213 mordförsök enligt israeliska polisens officiella statistik. Som jag ser det är det därmed rätt att säga att israelers största fiende är andra israeler, och då har jag inte räknat in de politiska prestigeförlusterna israelerna har åsamkat sig själva i det förlorade angreppskriget mot Libanon/Hizbollah, eller i morden på fredsaktivister).
Så jag bollar tillbaka frågan om ”mörka sidor” till dig. Är du medveten om Israels mörka sidor? och hur kan du i så fall försvara dem? Så var det en sak till, Israels politik stödjs ju av den kristna amerikanska högern (dit räknas Ku Klux Klan med lynchningar och brända kors) och den högerextrema delen av sioniströrelsen i USA. Är du medveten om detta stöd och hur reagerar du på det? Med avståndstagande eller förfäran?”